Fast i Djibouti City

Efter en veckas ventande pa baten som skall ta mig till Yemen borjar jag bli smatt frustrerad over att vara fast i sandlodan Djibouti.

Som tur ar har jag traffat Alain och Francine och en hel radda av trevliga fransman som haller mig sysselsatt med diverse aktiviteter under dagarna.

Om jag har lite flyt ar mitt lilla piratskepp fullastat med cargo i borjan av veckan sa att jag kan forsatta cyklingen langs med Yemens kust till Oman.

Dag 1. Addis Ababa-Mojo. 87km

For sista gangen pa denna resa cyklar jag tillsammans med killarna. Vi ska mota upp Petter som skall cykla med Nino och Erik nagra dagar. Efterat skiljs vi at och onskar varandra lycka till.
Cyklingen borjar med Addis Ababa ringroad viken leder mig forbi Addis sevarda soptipp som fungerar som ett slaggs forbranningsverk fast utomhus. Motvinden haller tillbaka mig aven i nerforsbackarna utanfor Addis. Jag stannar for dagen i Mojo och far ett rum med toalett och dusch for cirka 18 kr. Pa tvn visas det engelsk fotboll, vilket jag inte har nagot emot. Liverpool mot Newcastle och Obafeme Martins ar bara nagra centimeter ifran att gora arets mal i Premier League pa halvvolley.

Dag 2. Mojo-Metehara. 113km

Efter en fin paus i den storre staden Adama eller Nasaret som det star i kartan, forsatter cyklingen genom bushen som blir torrare ju lange bort fran Addis jag kommer.

Det funkar utmarkt att cykla sjalv ibland har jag etiopier som cykelsallskap och snacket landar oftast kring Premier league. Manniskorna i landet ar helt besatta av den engelska fotbollen, pa kvallarna samlas de i byarna kring de fa tvapparaterna och foljer med spanning matcherna, klappandes och vralandes. Folket i Etiopien holler forst och framst pa Man United och Arsenal samt Chelsea och Liverpool.

Under kvallen sag jag Arsenal spela 0-0 mot Erik Edmans Wigan. (stor frustration i publiken!)

Dag 3. Metehara-Genomyte. 130km

Cyklade igenom Awash nationalpark dar jag sag babianer samt gazeller.
I staden Awash fick jag tag pa internet och kunde slanga ivag ett mail till regniga Svedala.
Efter Awash vantade en bro dar det var forbjudet att cykla over, sa jag hoppade pa en minbuss tillsammans med cykeln for att passera detta lilla hinder. Chafforen ville tjana sig en hacka och kora mig till nesta by men jag fick han att stanna efter bron genom att vrala STOP! STOP! I Awash Arba stannade jag for lunch och har fick jag flera varningar att vagen jag skulle cykla pa var ¨not safe¨ det skulle tydligen finnas ¨thiefs¨ samt ¨War¨ langs med vagen. Frogade en polis vad som var pa g langre fram pa vagen men fick inte ur nagot vettigt svar sa jag fortsatte. Langre in i bushen sag jag poliser med cirka 5 kilometers mellanrum sittandes skyddade av tradens skugga langs med vagen. Jag cyklar pa i den klassiska motvinden och kommer fram till Genomyte runt 18:30 tiden.

Pa hotellet traffar jag en lastbilschaffor som har studerat i Moskva och pratar flytande ryska, denna man forklarar for mig att for ett tag sedan blev lastbilarna beskjutna av tjuvar bevapnade med skjutvapen, langs med denna trafikerade vag till Djibouti. Om tjuvarna fick stopp pa lastbilen tog de chafforens bensinpenger. Eftersom Etiopien inte har en egen hamn importeras det mesta fran Djibouti Port. Transporten sker med hjalp av lastbilar och alla bilar till Addis Ababa passerar har.

Chafforen hade sjalv blivit ranad tva ganger strax utanfor denna by, men nu med alla poliser som regeringen har plaserat ut ar laget mycket battre.

Dag 4. Genomyte-Adaito. 177km

Att cykla pa morgonen ar fantastiskt trevligt da temperaturen ar perfekt och solen inte sa stark. Naturen bjuder till och landskapen varierar fran tat bush till grona falt langs med treaskmarker dar sockerrorsplantagen breder ut sig langs med de platta landskapen, mannen ar bevapnade till tenderna med sina Kalashnikovs, svard, spjut samt de gammla tyska mauser bossorna.I Gewane traffar jag en man som jobbar for roda korset och pratar bra engelska. Han forklarar for mig att strider har under lang tid pagott i regionen mellan Somali och Affar folken, anledningen ar tvister over markomraden.

Vidare stannar jag for lunch kring nagra poliser langs med vagen, efter ett tag ser jag nagot som ser ut som en moske samt rester av en by. Jag fragar polismannen om byn och han mumlar nagot om¨Al Quaida¨ och ¨problem with the goverment¨.

Under mitt nasta break blir jag bjuden pa nagra sma forpackningar cheddar ost samt sylt med brod av en man som jobbar for moder Teresas hjalp organisation. Dessa sma overaskningar ar alltid lika fantasiska, undrar vad etiopierna tycker nar de for hora att deras cheddar ost delas ut av lastbilschaffisar till vralhungriga langfardscyklister?

Lamnar iallfall byn med ett leende pa lapparna i en lang nerforsbacke! En overkord Hyena blir nasta attraktion och jag forbluffas over storleken pa detta monster med enorma hajtander.
Poliserna ar borta och ungdommarna ar tillbaka pa vagarna: tiggandes, viftandes och ibland vralandes efter nagonting att ata eller dricka. Kamelerna ar ocksa tillbaka och ser lika harligt arroganta ut som vanligt.

Efter en lang dag pa biken ar jag framme i Adaito, dar jag tar in pa ett billigt hotell och det ryktas om Inter vs. Liverpool i Champions League under kvallen. Dystert nog gar strommen och det blir till att sova istallet.

Dag 5. Adaito-Logia. 93km

Mot oknen gar cyklingen genom byar dar folket bor i kupolteltsliknande hyddor. I staden Milla stannar jag till for att ata samtidigt som jag tittar pa BBC World och ser oroligheterna i Lhasa.

Det positiva med motvinden ar att den svalkar mig i okenhettan. Efter Milla ar jag defenitivt tillbaka i oknen och jag gillar det. Rullar ner till Logia som ar en mycket storre by an vad jag forst trodde och tar in pa hotellet Nazaret som finns med i Lonely Planet. Har traffar jag Paul vars jobb ar att losa vattenproblemen i landet.

Dag 6. Logia-Galafi. 120km

I den narliggande staden Samara forsoker jag fa tag pa internet i en av manga administrationsbyggnader som finns i staden. Tillslut blir jag tillsagd att knacka pa i en ett kontor dar kvinnan jobbade med att forebygga katastrofer. Jag blir bjuden pa en Miranda och far snart tillgang till en dator med anslutning.

Under dagen ser jag Gamar som slukar en dod Kamel alldeles vid vagen. Efter Dichoto foljer jag en harlig nerforsacke antagligen hela vagen till havsniva. Har gar cyklingen langs med storslagna vita saltsjoar och i bakrunden svarta vulkaniska berg.

Kommer fram till Galafi som ar gransbyn till Djibouti. Har blir jag utstamplad ur Etiopien och boendet fixas gratis i den lokala restaurangen.

Dag 7. Galafi-Dikhil. 105km
Oken, motvind och Bonjour! Cava? Harligt att se befolkningen snacka ett sprak som man iallafall nestan forstor. I den forsta byn lyckas jag vaxla mina Birr till Djibouti Franc till en hyfsad kurs. Samt ata en harlig spagetti med kott, sas och senap. Strax utanfor byn Yoboki traffar jag pa Francine, Alain och Michelle som ar pa vag till Djibouti med bil efter en veckas semester i Etiopien. Vi pratar en stund och jag blir erbjuden accomondation hos dem i Djibouti. Med tanke pa att jag igentligen hade planerat att sova pa gatan eller liknande i Djibouti, eftersom det billigaste hotellet kostar cirka 20 dollar natten, var jag inte sen med att tacka ja till erbjudandet.

I Dikhil blir jag guidad av en kwat tuggande Djiboutian till stadens hotell. Jag fragade efter priset och fick svaret 8000 Djibouti Franc, jag hade hoppats pa runt 800 DF. (1 dollar motsvarar cirka 177 DF). Slaggen loste jag tillslut pa Okar restaurant dar jag tillbringade kvallen tillsammans med Somali folket som bor i Dikhil.

Dag 8. Dikhil-Djibouti City. 130km

Alla dessa lastbilar hela dagarna, de flesta som aker tillbaka har antagligen satt mig pa vagen fran Addis Ababa. Jag ser chafforerna vinkandes eller viftandes nar de passerar mig fran Djibouti. 40 procent av lastbilarna ar tillverkade av Volvo eller Scania. Manga bilar andas en harlig retro kansla, lastbilar som man aldrig ser i Europa. Dock andas inte jag lika bra nar dessa bestar sveper forbi med sina svarta moln.

Cyklar forbi Framlings Legionens forlaggningar och manga lastbilar med franska soldater passerar mig. Jag far senare reda pa att i Djibouti har cirka 2300 franska soldater stationerade. Jenkarna har aven de en bas med manga soldater.

Jag gor ett besok i hamnen och de ber mig att aterkomma imorgon, med frasen som jag har hort i manga dagar nu ¨no boat today maybe tomorrow¨.

Senast jag horde fran Nino och Erik sa befann de sig runt Mt Kenya.

Forfarande glad och omedveten om bat

problemet till Yemen.

Pa vag att lamna Afrika i Djibouti, trodde jag.

Ha det!

Senaste Nytt Från Etiopien!

Senaste nytt fran Etiopien!

Våra gemensamma tramptag har nu tagit oss till Addis Ababa. Härifrånkommer Nino och Erik att fortsatta cykla söderut till Sydafrika ochKapstaden. For min egen del blir nästa land Djibouti, dar jag kommeratt ta mig over sundet till Yemen och vidare norrut. Våran gemensamma resplan att cykla till OS i Beijing har vi lagt atsidan for att följa våra nya syften och hjärtan. For Ninos och Eriks del har cykelresan utvecklats till en första etappi ett större projekt dar säcken kommer att knytas ihop med allakontinenter besökta. For min egen del kommer cyklingen fortfarande att fortskrida tillBeijing dock med en stor ändring, det blir ingen Olympiad i Kina.Anledningen ar att jag kommer klättra Muztagh Ata och detta kommer attgöras under juli manad. Därefter kommer hjulen återigen rulla motPeking och möjligtvis Paralympics.

Klassisk redogörelse Dag 125-128.
Khartoum
Stadspromenad
Uppstyrning av cyklarna
Schawerma och hamburger slukning
Diskussioner kring vägval
Blev blasta på en mindre summa pengar
Samtliga vaccinerade sig mot Gula Febern
Lunchade med de andra cyklisterna på restaurang Delicious
Stor disk av våra svettiga aluminium kastruller.
AfrikaCup fotboll: Kamerun – Ghana 1-0 semifinal
Pilsner kväll med de andra cyklisterna
Träffade två saudier som bjöd oss pa en Saudiarabisk ratt
Choklad slukning

Dag 129.
Khartoum-camping i bushen. 51 km
Efter en sista runda internet och pizza slukning infann sig suget att lämna denna hektiska stad. Klassisk ut ur stor staden cykling genomförorter och smuts. Snus och nudlar inhandlades. Vägen var hektiskttrafikerad med mycket lastbilar. Tältplats löste vi en bit från vägennära ett staket till en fabrik, fick duga..

Dag 130.
Bushen-Madani. 145 km
Dagen började kl 8 och vi var snabbt iväg med staden Madani som malfor dagen. Mycket pauser i skuggan och Pepsin smakar tre gånger sabra i värmen. Medvinden bidrog till att göra upplevelsen lite merbehaglig. Val framme i Madani slog vi oss ner pa restaurang Istanbullangs med Blå Nilen och intog en fantastiskt välsmakande Schawerma. Vitog in på Francis Hotel for att kunna se finalen I AfrikaCup mellanEgypten och Kamerun, ett misstag av Song kostade Kamerun guldetdystert.

Dag 131.
Madani-Oken. 95 km
Sovmorgon till kl 9, falafel till frukost och motvind större delen avdagen, från Madani korsar vi den Blå Nilen och in i öknen. Trottakommer vi fram till en Checkpoint dar våra pass ska registreras hartog vi aven en lang paus med många koppar chay och äggmackor. Vi njöt av kvälls cyklingen langs med traodlingar och byar med 1000kids springandes bakom oss. Vi såg babianer vid ett vattendrag ochNino tog en närmare titt. Inte långt härifrån slog vi upp tältet ochkokade upp våra välsmakande nudlar.

Dag 132.
Oken-Skogen. 111 km
Runt sjutiden rullade vi iväg, genom ett bergigare landskap ochcyklade en bra bit innan första byn dok upp. Hungriga besökte vi enrestaurang och fick våra äggmackor serverade av en engelsk talandekille som studerade på Universitet i Khartoum. Underkvallsbespisningen av våra nudlar hörde vi en stor small. Det visadesig vara ett bildäck som exploderat på en lastbil 100 meter från vårattalt.

Dag 133.
Skogen-Savannen. 111km
Vi rullade in i staden Gedarif dar vi tog på oss uppdraget att brännaut våra bilder på skivor. Vidare uppstod ett gatlopp nar vi var pa vagut ur staden, En flock med barn exploderade nar jag sa Abu Trekanamnet på Egyptens främsta fotbollsspelare. Gap och skrik i en positivanda getter som sprang in i vaggar och allmän hysteri. Pa kvällenlagade vi pasta med följande ingredienser: tomatpuré, tonfisk,chilipeppar, 1 buljongtärning och vitlök. En valsmaklig blandning docksaknar vi fetaosten som vi förtärde I norra Sudan.

Dag 134.
Savannen-Matama Gondoha. 118km
Runt 14 tiden rullade vi in i Etiopien efter en lang vistelse medregistreringar och procedurer pa den Sudanesiska sidan. Det första visåg inne i registrerings hyddan var en karta av detta stora land, likastort som Spanien och Frankrike tillsammans samt en Dashen Beeraffisch med en lättklad madame på. Några dollar växlades och vi rullade skakigt vidare pa grusvägen motMatama Gondoha, dar vi tog in pa ett av många hotell. Cykelresenärer IEtiopien far stor uppmärksamhet oftast ar det barn som ropar på en"You you you" eller "were are you go" överallt hela tiden. Nytt land innebar ofta nya maträtter och pa kvällen intogs en Injerasom består av ett svampaktigt bröd med tillhorande kott.

Dag 135.
Matama Gondoha-Nagala Bahir. 54 km
Pa morgonen besökte vi Dashen bank dar vi pa 1 US dollar fick 9.28Birr. Bättre kurs vid gränsen. Fin cykling allt högre upp pa detEtiopiska höglandet. Grusvägen byts sporadiskt ut mot några meterasfalterad vag men återgår fort till det ganska dystra gruset. Vagenar under uppstyrning och vi ser vägarbetare jobba langs med vagenunder hela dagen. Vi stannande for en Pepsi och blev snabbt omringadeav barn och vuxna, vi blev inbjudna till den lokala restaurangen samtbaren, en liten lokal i en trähydda. I detta lilla överfyllda rum fickvi sitta med våran Pepsi samtidigt som ett trettiotal barn stodruntomkring och tittade på oss. Till våran underhållning satte en tantpå en DVD skiva med Etiopiska musikvideos, vi blev snabbt fascineradeav den katastrofala musikvideon med Mr Nice. Vi tog in på ett lerhyddshotel och for första gången på resan soveralla i ett eget rum. Vi träffade aven en trevlig engelsktalande student som visade oss runt i byn.

Dag 136.
Nagala Bahir-Chilga. 50 km
Ju högre upp vi kommer desto behagligare blir klimatet och vi kom framtill Chilga runt 18 tiden. Under dagen ser vi gamar sittandes vidvagen och vyerna börjar bli allt mer spektakulära. Landskapetförändras från torra ökenliknande glesa skogar till ett mer bordigtlandskap med åkermarker och fina trad. I Chilga träffar vi den förstalangfärdscyklisten i Etiopien, Salvador spanjoren som har cyklat tvåoch ett halvt ar runt Afrika. Over ett antal Dashen Beer diskuteradevi långfärdscykling och han bidrog med mycket intressant informationfrämst for Nino och Erik som kommer cykla ungefär en likadan rutt nergenom kontinenten.

Dag 137.
Chilga-Gonder. 62 km
Vi susar ner for backarna i 40 km i timmen starkt fokuserade for attinte kora pa storre stenar eller tappa balansen for att några minutersenare börja klättra over nästa svettiga pass. Over fälten ser vi barnspringandes i trupp for att kunna fråga oss om birr och i värsta fallkasta stenar eller pinnar mot oss. I stunder som dessa känns det skontatt hjälmen sitter tajt runt huvudet. Nino far två stenar i ryggen somtur ar det småstenar och vi cyklar vidare. Oftast ar dock barnensnälla sa länge man ler halsar och säger hejda på Amariska vilket ar det dominerande spraket i landet. De flesta barnen pa landsbygden seren utlänning på cykel som en påse med pangar, sån ar kulturen. Utanför Gonder träffar vi en trio på cykel som cyklar från Addis Ababa tillJerusalem. Det är fantastiskt kul att träffa andra långfärdscyklisteroch byta erfarenheter sa vi slår följe till Gonder och intar någrakalla St George Beer.

Dag 138, 139.
Gonder.
Vi bestämmer oss for att stanna två dagar i Gonder for att utforskastaden och koppla av tillsammans med långfärdscyklisterna Gerom,Stefan, och Patrik från Tyskland. I Gonder träffar vi aven Itfar frånIsrael som reser runt I Etiopien samt en ryss från Moskva på semester.

Dag 140. Gonder-Addis Zemina. 82 km
Vi rullar vidare i ett vackert kuperat landskap på cirka 2000 meteröver havet. Asfalt hela vägen till Addis Ababa gillar vi skarpt! Kännsskont att börja plocka några fler kilometer per dag. Vi skiljs at medtyskarna I Azoza och önskar dem lycka till. Nino far en sten på sig ien by och med hjälp av byborna letar de upp grabben och pappan ger sinson en rejäl utskällning för stenkastningen.

Dag 141.
Addis Zemina-Bahir Dar. 83km
Staden Bahir Dar ligger vackert belägen vid Lake Tana och vi bestämmeross for att stanna i denna semesterstad for några dagar. Vi tar in påAfrika hotell dar vi betalar 20 birr per natt och blir snabbt vännermed personalen på hotellet.

Dag 142, 143.
Bahir Dar
Pa dagarna utforskar vi staden samt spenderar många timmar påInternetcafé. På kvällarna besöks ett populärt café med utsikt overLake Tana dar vi provsmakar den Etiopiska fatölen samt ser pelikanernalanda sina enorma kroppar i Lake Tana. Vi hinner aven se en cykeltävling undrandes hur vi skulle stå oss ikonkurrensen mot de etiopiska sportcyklisterna. Pa min födelsedagbjuder Nino och Erik mig på middag mycket trevligt.

Dag 144.
Bahir Dar-Dangla. 83 km
Vi rullar ut ur Bahir Dar och jag börjar sacka efter, känner mig energilös och lite kass i magen. Cyklar Förbi en tonaring och känner hans ilska i förbifarten, cyklar på ser en stor sten glida forbid mig pa asfalten, vänder cykeln börjar cykla ikapp odågan, släpper ner cykeln på vägen, börjar jaga honom men han ar redan långt borta vi står och tittar på varandra en stund och han får komma undan. Jag cyklar vidare, funderandes vad jag skulle ha gjort om jag fick tag på honom, våld skulle antagligen inte ha hjälpt, för honom en kick i vardagen att bli jagad av en turist, dalig ide att springa efter. I horisonten beskadade vi tva cyklister cyklandes mot oss, det visar sig snart att de ar fran Sverige och har cyklat till Etiopien fran Sydafrika, dessutom de va fran Goteborg harligt!

Dag 145.
Dangla-Finote Salam. 97 km
Första delen av dagen kampar jag med cyklingen. Gruppen cyklar I ettlångsammare tempo. Under dagen blir jag bättre och humöret ar uppe påtopp da landskapen öppnar upp sig och långa nerförsbackar tar oss tillFasir Salem dar vi tar in på ett hotell. Vi far känna på en lättarestorm passera byn och ett strömavbrott mitt i middagen.

Dag 146.
Finote Salam-Debre Markos. 82 km
Jag känner mig bättre men nu är Nino kass istället. Vi cyklar tillDebre Markos i långsamt tempo. Nino lägger sig på en gång medan jagoch Erik äter en fantastisk peppar stek på det flotta hotellet Shegal.

Dag 147.
Debre Markos-Nile Gorge. 99km
Cyklingen ska vara en bra upplevelse och sa ar inte fallet for Ninoidag han stannar kvar i Debre Markos medan jag och Erik kämpar vidarei det kuperade landskapet med en motvind som extra utmaning. Framfoross vantar The Nile Gorge, en nerförsbacke på over 1000m samt enklattring tillbaka till motsvarande höjd. Det ar spektakulärt ochstorslaget vilket jävla ställe, känns som någon har slappt ner en bitav Grand Canyon mitt i Afrika. Nar mörkret faller är vi halvvägs uppför klattringen och tar in på ett hotell i en liten by. Vi blirförvånade nar vi ser att Sveriges stadsminister är med på tv iprogrammet Hard Talk för BBC World. En fantastiskt trevlig hotellägare serverar Injera och det ar nu min mage havererar, jag blir helt sjuktdålig, spyr 8 gånger och springer på dass två gånger, lyckas tillslutsomna klockan 24 efter att ha matt som en klämd bäver.

Dag 148.
Nile Gorge-Fiche. 87 km
Vaknar upp och mår betydligt bättre. Erik är i kanonform och vifortsätter att trampa höjdmeter upp för det slingriga Nile Gorgemassivet. Vägen ar fortfarande underbyggnation och byggarbetare knegarmed asfalteringen. Väl uppe på platån igen blir vägen platt någrakilometer för att snart igen börja slingra sig upp till över 3000meter. Det är svettigt, Erik är en stark cyklist, jag känner migenergilös antagligen efter gårdagens röj med magen. För nattenstannade vi i byn Fiche och Nino är på väg till Addis Ababa med ensopbil.

Dag 149.
Fiche-Addis Ababa. 113 km
Dagen inleds med en fantastisk nerförsbacke på 10 kilometer. Naturenförsörjer oss med energi cyklingen går ständigt upp och ner. I Chanchostannar vi för lunch i ett hotell fullt med getingar givetvis blir jagstucken i armen av en argsint geting, dystert. Vi cyklar förbi Salataresort palace som ligger strax utanför Addis Ababa. Jag och erik bestämmer oss för att ta en öl för att fira in ett litet delmål. Det visar sig snabbt att hotell ägaren har skakat hand med Olof Palme ochvar allmänt förtjust i Sverige. Vi glider ner till Addis Ababa och tari på St George hotell. Erik kollar upp med Nino på nätet och vi mötsupp dagen efter.

Dag 150-156.
Addis Ababa.
Fantastiska billiga restaurangbesok. Tre biobesok, filmer som har satts: Jumper, Vantage Point, Charlie Wilsons War. Nino och Erik fixade visum till Kenya. Jag fixade visum till Djibouti. Nino klippte sig, ser numera inte langre ut som tarzan. Erik rakade sig fast sparade sin gunther mustach. Pizza slukning pa Pizza Corner samt hot chocolate pa Evians restaurang. Stadspromenad till Bole Road. Pa besok hemma hos Petter och Mia med familj dar vi at en fantastiskoxfile med pasta och fick hjalp av Peter med diverse cykelproblem,fick nya bromsklossar samt fick i oss en ny uppsattning av Dukoralshots. Ett stort tack! Vi har levt fantastiskt har i Addis Ababa och aterhamtat oss forvidare aventyr. Vi kommer i sedvanlig ordning att uppdatera bloggen trots att vi delarpa oss. Slutligen maste vi klargora att trots missnoje dar hemmaskiljs vi at som de tre broder vi var nar vi lamnade Alingsas. Vi tar tillfallet i akt och halsar till alla er dar hemma som foljeross: familjer, vanner och bekanta, arbetskollegor och alla andra goa som foljer oss. Vi hors!

Ps. Internetanslutningen tillater inga bilder sorry. Ds.